Husets historia

Enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av innerstadens byggnader 1983 är Mjölnaren 1 och 2 byggnader av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt. Byggnadsstadgans 38 § är tillämplig. ”En byggnads yttre skall ges sådan utformning och färg, som stads- eller landskapsbilden fordrar och som är lämplig både för byggnaden som sådan och för en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseområde som utgör en värdefull miljö skall dessutom särskild hänsyn tas till områdets egenart. En byggnad som är av större värde från historisk, kulturhistorisk eller konstnärligt synpunkt får inte förvanskas vare sig genom arbeten på själva byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet..”
I skriften Sydvästra Vasastaden. Byggnadshistorisk inventering 1974-1986. (Stockholms Stadsmuseum 1977) sägs följande om Mjölnaren 1, Tegnérlunden 10 och Teknologgatan 1
Bostadsfastighet, inventerad 1977. Byggnadsår 1889-92, arkitekt G A Fristedt, byggherre och byggmästare A G Carlsson. 1925 hiss och 1936 modernisering, ombyggnad, mindre vindsinredning samt lägenhetsuppdelning (arkitekt P Hedqvist). 1969 fasadrenovering med bevarad putsarkitektur. Gathus (hörnhus), 5 vån. Gatufasad: bv och 1 tr är kvaderrusticerade i mörkgrå sprutputs, därovan horisontala ritsningar i mörkt gulgrön sprutputs. Dekor i form av fönsteromfattningar, pilastrar, kraftigt listverk m m. Avfasat hörn med balkonger med rikt formgivna smidesräcken, kolonnportal med fronton och urna (10). Gårdsfasad: ljusbrun slätputs. Plåttak. Entré (10): sekundär port. Golv av svart/vit mönsterlagd marmor. Väggarna är gulmålade med pilasteromgivna kvaderritsade stuckfält. Stucktaklist ovan rikt dekorerad stuckfris. Sekundär mellandörr. Trappa av kalksten, svarvade balustrar av trä i trappspindeln. På trapplanen golv och tak som i entrén, gabondörrar. Besökt lägenhet är moderniserad men bevarar stucktaklister med växt- och tandsnittsmotiv i några rum, parkettgolv samt helfranska par- och enkeldörrar. Lägenhetsstorlekar 1889: å varje plan 1 st 2 rok samt 4 resp 5 rok med jungfrukammare. Gård: asfalterad. Gatufasaden samkomponerades urspr med fastigheterna Mjölnaren 2 och 3 (mot Tegnérlunden) samt 4 (3 i dag ombyggd och 4 riven). 
Pilaster = pelare. Rusticerad = stenimitation. Det var ont om lättarbetad sten nära Stockholm, därför är det vanligt med stenimitation. Gesims = fasadens lister mellan våningarna.
Under målningen i entrén upptäcktes vid renovering på 1990-talet fyra sorters marmorering mm. Föreningen tog då av ekonomiska skäl endast fram de små bilder som nu finns på fälten nära taket. Att döma av litteraturen kan entrén till Tegnérlunden 10 ha sett ut ungefär som porten till Rådmansgatan 73. 
Fastighetsägaren ansökte 1912 om bygglov för att dra in vatten och avlopp. 1925 ansöktes om bygglov för hiss. 1934 planerade man ett badrum i Tegnérlunden 10, 4 tr.
Om Mjölnaren 2 Tegnérlunden 12 sägs följande:
Bostadsfastighet, inventerades 1977. Byggnadsår 1889-91, arkitekt, byggherre och byggmästare G A Fristedt. 1936 genomgripande ombyggnad, modernisering (med bl a hiss) samt lägenhetsuppdelning (arkitekt P Hedqvist). Gathus, 5 vån. Gatufasad: bv och 1 tr med kvaderrusticering i mörkgrå sprutputs, därovan horisontala ritsningar i mörkt gulgrön slätputs. Fasaddekor i form av kraftigt listverk, fönsteromfattningar, pilastrar m m. Sidorisaliter och däremellan centralt placerad port, långa balkonger med rikt formgivna räcken av järnsmide (det översta räcket prytt med byggherrens, tillika arkitektens, initialer – G F). Gårdsfasad: ljusbrun slätputs. Plåttak. Entré: tillkommen vid 1936 års ombyggnad med golv klätt med linoleumplattor och släta målade väggar. Trappa med plansteg av räfflad kalksten. På trapplanen gulmålade väggar och tak, gabondörrar samt bevarade ursprungliga golv av mönstrad marmor i svart/vitt/rött. Besökt lägenhet moderniserades 1936 men bevarar ursprungliga stucktaklister, smygpaneler och helfranska pardörrar i rummen mot Tegnérlunden. Öppen spis och radiatorskydd från 30-talets ombyggnad. Parkettgolv. Lägenhetsstorlekar 1889: å varje plan 1 st lgh om 6 rok med hall och jungfrukammare. Gård: asfalterad. Gatufasaden samkomponerades urspr med fastigheterna Mjölnaren 1 och 3 (mot Tegnérlunden) samt 4 (3 i dag ombyggd och 4 riven). Byggnadsantikvariens kommentarer: Ovanliga och påkostade balkonger.
Enligt Sydvästra Vasastaden. Byggnadsinventering ritade arkitekten Fristedt samtliga hus i kvarteret Mjölnaren. Han var en av de mest produktiva under denna tid.
Ägare
Enligt Stockholms adresskalendrar: 1889 Byggmästare Wahlén, 1890 Byggmästare AG Carlsson. Från 1891 ägs husen av olika ägare: Tegnérlunden 10 och Teknologgatan 1: 1891 AG Carlsson, 1892-95 Husegare AG Grönlund, 1896-1909 Kungliga Akademins för de fria konsternas pensionskasseinrättning, 1910-1911 Dir E Hammarlund, 1912 Hammalunds sterbhus, 1913-1936 Änkefru AC Hammarlund, från 1937 Stockholms Högskola.
Ägare till Tegnérlunden 12: 1891 Arkitekt GA Fristedt, 1892 Civ.ing E Löwenadler ,1893-94 Kontrollör CE Sjöström, 1895 Sjöströms sterbhus, 1896-1897 JM Sjöström, kontrollörsenka, 1898-1904 Slöjdinspektris HS Lundin, 1905-1910 CEA Kinell och hans hustru, 1911-1918 fru SHLK Kinell, 1919-1925 fru N Bendixson, 1926-1936 Fil dr A Bendixson och jur kand SH Bendixson. Under en rad år ägdes Rådmansgatan 73 av samma ägare som Tegnérlunden 12.
1937 övergick både Mjölnaren 1 och Mjölnaren 2 till samma ägare, Stockholms Högskola, sedermera Stockholms Universitet. Testamentet där fru Amanda Hammarlund donerar Mjölnaren 1 till Stockholms Högskola uttrycker önskemålet att inkomsten används för botaniska institutionen. Det har troligen att göra med att en av hennes arvingar är systersonen fil dr Björn Thorvald Palm som var docent där. Hon förordnar också att han och hans familj ska kunna disponera en femrumslägenhet i 10an och att fröken Sextina Lagerstrand ska disponera tvårumslägenheten på nb Teknologgatan 1. Mjölnaren 2 ska också ha varit en donation. 1984 sålde Stockholms Universitet båda husen till den nybildade Bostadsrättsföreningen Mjölnaren 1 o 2 som sedan ägt fastigheterna.
Amanda Hammarlund, f. Nilsson 1854-1935, kvinnan som donerade Mjölnaren 1 till Stockholms Högskola spelade en stor roll för att sprida barnlitteratur till folkskolebarnen i Sverige. Hon grundade med sin man Emil tidningen Jultomten. Sedan utvidgades verksamheten och blev Barnbiblioteket Saga. Hon blev VD i Svensk Läraretidnings Förlags AB. I bouppteckningen 1936 kallas hon direktris. http://www.lararnashistoria.se/sites/default/files/wT_LT_0019.pdf Emil Hammarlund var lärare, en av grundarna av Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, och stadsfullmäktig. Han grundade Svensk Lärartidning. Han dog redan 1910 då han gick genom isen på en sjö i mörkret. http://www.lararnashistoria.se/article/emil_hammarlund/ http://www.lararnashistoria.se/article/barnbiblioteket_saga http://runeberg.org/svlartid/1933/1077.html
Invånare
Stockholms Adresskalender redovisade förr alla boende som ägde eller hade kontrakt på en adress i Stockholm. Tegnérslunden 10, Barnhusväderkvarnen 15, har följande namn 1905:
Kongl akad för de fria konsternas pensionskassa. Aldén GA red.sekr Bendix A enkefru CL hofint. Berg EM enkefru Bergström KL bokh. Dahlström T tj.man Jonsson F civiling. FW f d 1:e landtm. Lalin FS kassör Lundström BE dir. Pettersson M fru Smith ML fru Svanbeck AC enkefru Thoresén H dir. Wirenius KE handl.
Tegnérslunden 12, Barnhusväderkvarnen 16 har följande namn: Eg. Lundin HS lär:a (dvs boende ägare) Hammarstgrand IS folkskolel:a Kinell CEA kapt. Petersson PJK byggn.rit. Renius ALC enkefru JR tj.man Wendel CA teckn.lär. Öström HA grosshandl. I förteckningen sägs Se även Rådmansgatan 73, Barnhusväderkvarnen 16. Fyra av invånarna i Mjölnaren 2 står även på den adressen och en av dem är boende ägare.
På Teknologgatan 1 är inga invånare registrerade, utan där hänvisas till Tegnérlunden 10. Betyder det att de som hyrde de stora lägenheterna disponerade lägenheterna på Teknologgatan som en sorts uthyrningsrum?
Bland senare tiders invånare finns många universitetsanställda, fr a professorer, den kände straffrättsexperten Agge, latinprofessorn och universitetsrektorn Dag Norberg i 10:an, Nils Åke Nilsson, professor i ”slaviska språk, särskilt ryska språket och litteraturen” Poeten Sandro Key-Åberg och hans fru Gudrun, konstnär, flyttade in i 10:an 1969 eller 1970.